MENINGEN MED ARBETET

Bara 24 dagar kvar till pensioneringen!

Nästa år vill de nog bli av med mig och då kan jag göra en bra deal!
Snart påskledigt, sedan bara ett par månader till semestern, jösses så jag räknar arbetsdagarna!
Den här veckan möts jag av frihetslängtan – eller åtminstone längtan bort från arbetsplatsen – var än jag rör mig. Jag har tänkt på hur mitt liv såg ut de senaste åren, hur jobbet upptog nästan all min tid och energi. Jag tyckte det var som det skulle för jobbet var meningsfullt, viktigt, utmanande. Ändå var det, paradoxalt nog, en lättnad att sluta.
Nu, när jag bygger upp min egen verksamhet, är jag så inspirerad att jag kunde jobba dygnet runt. Meningen med arbetet är kristallklar för mig.
Så är det inte för alla.

Bara 24 dagar kvar till pensioneringen!


Nästa år vill de nog bli av med mig och då kan jag göra en bra deal!


Snart påskledigt, sedan bara ett par månader till semestern, jösses så jag räknar arbetsdagarna!


Den här veckan möts jag av frihetslängtan – eller åtminstone längtan bort från arbetsplatsen – var än jag rör mig. Jag har tänkt på hur mitt liv såg ut de senaste åren, hur jobbet upptog nästan all min tid och energi. Jag tyckte det var som det skulle för jobbet var meningsfullt, viktigt, utmanande. Ändå var det, paradoxalt nog, en lättnad att sluta.
Nu, när jag bygger upp min egen verksamhet, är jag så inspirerad att jag kunde jobba dygnet runt. Meningen med arbetet är kristallklar för mig.
Så är det inte för alla.


Den danska psykologen och konsulten Karen Schultz har forskat i existentiella dimensioner i arbetslivet (boken ”When work means meaning”, 2005). Hon, liksom många andra, bevittnade i början av årtusendet en svängning i anställdas inställning till arbete: hur allt färre väljer mellan olika företag, hur allt fler väljer mellan jobb och existentiell utveckling.
"Schultz budskap är att företag som vill kunna konkurrera om de bästa mänskliga resurserna måste vara beredda att hantera sina medarbetares existentiella utveckling."
Det kan låta snobbigt och provokativt, för alla har minsann inte möjlighet att flirta med tanken på att avstå från månadslönen. Men tänk efter, har inte också du en dröm om att kunna jobba med det du är bäst på, enligt ett schema du kan påverka, med människor du vill samarbeta med, för kunder som tycker att du verkligen bidrar med något värdefullt? Så att du skulle ha kraft och glädje också för annat i livet?


Just det, du grunnar på arbetets mening som en del av din livsmening. Och det är du verkligen inte ensam om.


Schultz budskap är att företag som vill kunna konkurrera om de bästa mänskliga resurserna måste vara beredda att hantera sina medarbetares existentiella utveckling. Hon ritar en massa mer och mindre användbara diagram över hur man i arbetsgemenskapen kan närma sig frågor om arbetets mening, utgående både från företaget och från de enskilda medarbetarna eller teamen. I hur hög grad lever du för att arbeta, i hur hög grad arbetar du för att kunna förverkliga dig själv på andra områden av livet? Hur går balansen i företaget mellan att skapa vinst och att förverkliga ett uppdrag så bra att vinsten kommer på köpet? Vilket är medarbetarnas värde: jobbar man mest med framåtriktade förhållningssätt, som värdebaserat ledarskap och lärande organisation, eller satsar man mest på uppföljande, processbaserad och hierarkisk styrning?


Alla former behövs, i olika skeden av en människas och ett företags livscykel fungerar olika grepp bäst.


En workshop kring de här frågorna kan vara förlösande i en arbetsgemenskap. Bakom otydlighet och konflikter ligger ofta osäkerhet kring vad man håller på med, egentligen. Existentiell coaching individuellt och i grupp synliggör de dilemman som bromsar folk, öppnar för reflektion och visar på vägar framåt.


Vad behöver er arbetsgemenskap just nu?

0 0